Alkohol är en riskfaktor för både sjukfrånvaro och sjuknärvaro, men också för olyckor och skador på arbetsplatsen. Faktum är att alkohol, globalt sett, är den största riskfaktorn för ohälsa och för tidig död bland personer mellan 25 och 49 års ålder – alltså en väsentlig del av världens arbetsföra befolkning. Förutom personliga tragedier kan en alltför omfattande alkoholkonsumtion orsaka minskad produktivitet och förlorad arbetsförtjänst. Det handlar i första hand om förtida dödsfall och sjukfrånvaro, men också om sjuknärvaro, alltså att man kommer till jobbet och underpresterar.
Alkoholens påverkan på produktionsbortfall har belagts i flera studier. För några år sedan visade en beräkning av alkoholens samhällsekonomiska kostnader i Sverige för 2017 att alkohol orsakade ett produktionsbortfall på över 35 miljarder kronor. I dagens penningvärde motsvarar det närmare 46 miljarder kronor.*
Kollegor måste kompensera
Vidare finns forskning som visar att en persons alkoholproblem också kan inverka negativt på (icke-drickande) medarbetares produktivitet, inte minst då dessa ofta måste kompensera för frånvarande kolleger. En studie från Australien gör gällande att kostnaden på befolkningsnivå för denna typ av produktionsbortfall är jämförbar med den kostnad som orsakas av alkoholrelaterad sjukfrånvaro.
Enligt Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät ”Hälsa på lika villkor?” från 2022 har cirka 16 procent (18 procent av männen och 14 procent av kvinnorna) en riskkonsumtion av alkohol.
Om man istället utgår från de nya riktlinjer för riskbruk av alkohol som Socialstyrelsen utfärdade 2023 blir andelen riskkonsumenter ännu större. I dessa riktlinjer sänktes gränsen för riskkonsumtion för män från 15 till 10 standardglas per vecka, alltså samma som för kvinnor. Även gränsen för intensivkonsumtion sänktes för män, från 5 till 4 standardglas vid ett och samma tillfälle minst en gång per månad. (Också i detta avseende lämnades gränsen för kvinnor oförändrad). Utifrån dessa definitioner hade närmare en tredjedel av alla vuxna i Sverige en riskabelt hög genomsnittskonsumtion av alkohol. Om man dessutom beaktar intensivkonsumtion växer andelen till 41 procent.
Problem upptäcks för sent
Kort sagt: en betydande andel av Sveriges befolkning uppfyller kriterierna för riskkonsumtion – och av dessa återfinns en majoritet i arbetskraften. Detta innebär i sin tur att arbetsplatsen har stor potential som arena för prevention och insatser mot osund alkoholkonsumtion. Emellertid visar erfarenheten att alkoholproblem ofta identifieras i ett alltför sent skede – något som går att lösa med kvalitetssäkrade metoder för att tidigt förebygga, identifiera och åtgärda alkoholproblem bland medarbetare.
*SEK 35 134 000 000 (årsmedelvärde 2017) motsvarar SEK 45 391 993 200 omräknat till 2024 års penningvärde (maj 2024). Beräknat med Prisomräknaren, online-tjänst på Statistikmyndigheten SCB:s webbplats, den 14 juni 2024.