Det säger Kristina Sundqvist, disputerad psykolog som nu på heltid ägnar sig åt forskning kring olika aspekter av alkohol och arbetsliv vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet.
Hennes tid upptas bland annat av en ny forskningsstudie som fokuserar på de goda exemplen i arbetslivet. Vad kan vi lära av organisationer som lyckats minska andelen medarbetare med riskkonsumtion av alkohol? Vad har de gjort för att nå en sådan positiv förändring?
Psykologen och forskaren Kristina Sundqvist tycker att det är viktigt att ny kunskap kan få en tydlig effekt utanför universitet och forskningsinstitutioner. ”Det är också angeläget att hitta strategier för att förebygga alkoholproblem och sätt att hjälpa människor så att problemen inte eskalerar”, säger hon.
Kristna Sundqvist har tidigare – parallellt med sin forskning – arbetat för Alna, ett expertorgan inom området skadligt bruk i arbetslivet och som nu ingår i Feelgood. Det föll sig därför naturligt att utgå från Feelgoods hälso-, arbetsmiljö- och livsstilsundersökning, HALU, som är ett strategiskt hälsoinstrument för kartläggning av arbetsplatser, både på individnivå och för organisationen som helhet.
– Här valde vi före och efter pandemin som jämförelsepunkter. Vi intervjuar nyckelpersoner som chefer och HR-ansvariga, men även fackliga representanter. Hittills har vi avverkat två organisationer, det är verkligen jättespännande!
När man försöker identifiera vad som hänt i en organisation som minskat andelen medarbetare med riskkonsumtion visar det sig ofta att det kan vara många olika satsningar som påverkat situationen positivt – och inte alls enbart individinriktade insatser.
Arbetsmiljön kan skydda
– Det kan gälla organisatoriska förändringar och utveckling av ledarskap som lett till att medarbetarnas välbefinnande ökat, säger Kristina Sundqvist. Det handlar om medarbetarhälsa i stort och arbetsmiljön kan också utgöra ett skydd mot skadligt alkoholbruk.
– Blir miljön lugnare och tryggare används kanske inte alkohol som medel mot stress i samma utsträckning längre, säger hon.
Förbättringar kan självklart också handla om att man aktivt arbetat med att förändra alkoholkulturen.
– Det blir extra viktigt när vi sett att medarbetare i organisationer där det mer generöst bjuds på alkohol tycks ha en något liberalare syn på vad som menas med riskkonsumtion.
De första resultaten av studien, som finansieras av AFA Försäkring, beräknas komma till sommaren 2025. Redan i höst kan datainsamlingen avslutas och sedan tar analysarbetet vid.
Alkoholpolicy kan förebygga problem
En stor del av Kristina Sundqvists forskning har handlat om alkoholpolicyer. Hur viktigt är det att ha en policy kring alkohol och hur ska den bli ett levande dokument som faktiskt gör nytta?
– Mycket tyder på att en alkoholpolicy har en preventiv funktion. Men då ska den vara tydlig och känd av medarbetarna. Det är också viktigt att det finns riktlinjer kopplade till den så att det är helt klart vad som ska göras om problem uppstår.
Chefer ska inte behöva uppfinna hjulet varje gång
Kristina Sundqvist förklarar:
– En av de stora fördelarna med en policy är att chefer inte ska behöva uppfinna hjulet varje gång. De ska heller inte behöva känna sig ensamt ansvariga utan kunna luta sig mot organisationens tydliga skrivning om ”så här gör vi här” när det exempelvis gäller att ta ett svårt samtal.
Men organisationer är olika, branscher kan skilja sig mycket åt och arbetsplatser kan vara helt olika sammansatta, till exempel vad gäller kön och ålder. Därför är det svårt att ge några generella rekommendationer, menar Kristina Sundqvist.
– Det vi vet är att implementeringen är avgörande. Medarbetarna måste göras delaktiga och det behöver ske kontinuerliga utvärderingar. Men om policyn ska diskuteras på personalmöten eller läggas på intranätet – det ser helt olika ut.
Kristina Sundqvist påpekar att det inte finns några studier gjorda just på implementering av alkoholpolicyer, men däremot finns kunskap om implementering mer generellt. Den tidigare forskningen har handlat om förbättring av alkoholpolicyer i kombination med utbildning av chefer – inte om hur dokumentet bäst sprids.
Tips för att skriva en alkoholpolicy
En alkoholpolicy är till för att alla i företaget ska veta exakt vad som gäller i fråga om alkohol, till exempel att det inte är tillåtet att vara påverkad på arbetsplatsen.
Här är några saker som bör ingå:
Syfte och mål med policyn: Beskriv kortfattat varför företaget har en policy (till exempel bidra till en trygg och säker arbetsplats, stödja medarbetare som har alkoholproblem, förebygga olyckor och tillbud etc.).
Spelregler: Vad gäller för konferenser, personalfester, representation och kundmöten?
Process: Vem gör vad, när och hur? Hur ofta ska policyn ses över och eventuellt uppdateras?
Ansvar: I många företag en HR-avdelning som kan ansvara för arbetsmiljöarbetet eller stötta chefen om ansvaret är delegerat. I mindre organisationer är det ofta chefen som ansvarar för frågorna.
Det ska också framgå vilket ansvar skyddsombud, fackliga företrädare och medarbetarna själva har.
Förebyggande aktiviteter: Vad gör ni som arbetsgivare för att uppmärksamma frågan, till exempel
- hur ofta företaget anordnar utbildning eller informationsträffar
- var jag som anställd kan hitta information
- gå igenom policyn med nyanställda som en del i introduktionen
Tänk på att hålla språket enkelt och tydligt så alla förstår vad som förväntas.
Källor:
Metodhandbok för chefer – en bilaga till Systembolagets Alkoholrapport 2019 (pdf)
Riktlinjer för att förebygga och hantera alkoholproblem i arbetslivet (mynak.se)
Utbildning av chefer avgörande
Utbildning av chefer är en avgörande aspekt för hur väl det alkoholpreventiva arbetet fungerar. Forskningen visar att extra kompetensutbildning av chefer gör att de känner sig bättre rustade att verkligen ta det svåra samtalet.
– Utbildningen är viktig, men också vad cheferna har i ryggen i form av dokument och policyer.
Kristina Sundqvist framhåller att nyckeln till framgång ligger i en ständig kommunikation med medarbetarna. Att de chefer som inte släpper taget om kommunikationen också ser förändringar hos medarbetare, något som ökar chansen för att ta tag i problem i ett tidigt skede.
Nyckeln till framgång ligger i en ständig kommunikation med medarbetarna
Själv är hon även utbildad socialpedagog och har ägnat hela sitt yrkesliv som forskare och psykolog åt beroendeområdet, till en början främst kring frågor om problematiskt spel om pengar. Under åren på Alna förflyttades intresset från individer till en önskan att arbeta preventivt och därmed kunna hjälpa fler.
– En alkoholpolicy är absolut en bra grund för det preventiva arbetet. Den är lika för alla – och ger alla samma förutsättningar.
Det ökande intresset i samhället för ett hälsofrämjande arbete – och det faktum att alkoholkonsumtionen inte ökar – gör att hon ser positivt på utvecklingen och framtiden.
– Det känns hoppfullt, men det kommer att ta tid.
Kristina Sundqvists tre tips till chefer
- Påminn de anställda om att det finns en policy – visa att företaget vill hjälpa.
- Relationen är viktigare än tester – ha en kontinuerlig kommunikation med dina anställda.
- Var en förebild – chefen har en möjlighet att påverka alkoholkulturen på arbetsplatsen.