Resultat från CAN:s Monitormätningar visade att konsumtionen sjönk under pandemin. Under pandemins första år, 2020, var minskningen sex procent.
– Systembolagets försäljning ökade kraftigt under pandemin, men i gengäld minskade både resandeinförseln och restaurangförsäljningen, säger Björn Trolldal, utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Men trots minskningen totalt sett, i hela befolkningen, kan konsumtionen dock ökat i vissa grupper av befolkningen beroende på hur pandemin har påverkat deras liv.
För att kunna studera detta har Björn Trolldal utgått från CAN:s årligen genomförda Monitormätningar där den totala mängden alkohol (och tobak) som konsumeras i landet beräknas. Dels kontrolleras den registrerade alkoholförsäljningen (Systembolaget, restaurangförsäljning samt folköl i livsmedelsbutiker), dels tillfrågas ett riksrepresentativt urval av 18 000 personer om hur mycket de druckit samt var de fått tag på sin alkohol. Det senare ger också information om den oregistrerade alkoholanskaffningen, det vill säga resandeinförsel, köp av smugglad alkohol, köp via internet (exklusive Systembolaget) och hemtillverkning.
Under andra halvåret 2020, när pandemin hade pågått i mellan fyra och tio månader, fick drygt 9 000 personer inom ramen för Monitormätningarna besvara ett antal kompletterande frågor om huruvida deras alkoholkonsumtion förändrats från det att pandemin bröt ut jämfört med samma period året före.
– Vi har lagt ett särskilt fokus på grupper som har upplevt negativa konsekvenser, dels på arbete och ekonomi, dels på det psykiska välbefinnandet.
Små förändringar i konsumtion
Björn Trolldal och hans kolleger analyserar konsumtionsförändringarna i dessa grupper i materialet som helhet men även uppdelat på variabler såsom kön, ålder och utbildningsbakgrund.
Så vad visar analyserna så här långt?
– Vi kan konstatera att majoriteten, cirka två tredjedelar, inte rapporterar någon förändrad konsumtion alls, säger Björn Trolldal. Fem procent har ökat sin konsumtion under pandemin medan 16 procent har dragit ner på sitt drickande.
Att många druckit mindre kan till stor del förklaras av att antalet sociala interaktioner som traditionellt förknippas med alkoholkonsumtion – inte minst after work, middagar och fester – sjönk drastiskt som en naturlig konsekvens av restriktionerna.
De som däremot ökat sin konsumtion finns bland dem som dricker mer och oftare än övriga. Även berusningsdrickande är vanligare i den här gruppen.
– Tidigare studier talar för att de här individerna hade en problematiskt hög konsumtion redan före pandemin, säger Björn Trolldal.
Och hur har negativa konsekvenser spelat in, antingen på arbete/ekonomi eller på psykiskt välbefinnande?
Strax över hälften, 55 procent, säger sig inte ha upplevt negativa konsekvenser när det gäller arbete eller ekonomi. Av dessa uppger närmare 80 procent att de inte förändrat sin alkoholkonsumtion vilket kan jämföras med cirka 70 procent av dem som upplevt negativa konsekvenser.
Både när det gäller minskad och ökad konsumtion är de som påverkats negativt fler än dem som inte påverkats.
Oroande utveckling i en mindre grupp
Bland dem vars psykiska välbefinnande påverkats negativt är det drygt 70 procent som inte förändrat sin konsumtion, men över 20 procent som minskat den. Strax under tio procent har istället börjat dricka mer under pandemin.
– Sammanfattningsvis har de flesta en oförändrad konsumtion och bland dem som har förändrat sin konsumtion är det fler som minskar än som ökar sitt alkoholintag, säger Björn Trolldal. Men med detta sagt motsvarar den minoritet som börjat dricka mer trots allt cirka 400 000 personer i landet.
Därmed, menar Björn Trolldal, har resultaten stor betydelse för samhällets arbete med att identifiera riskgrupper och för att förebygga alkoholrelaterade skador i samband med framtida samhällskriser av olika slag.
– Kunskaper om dessa personer och de mekanismer som kan påverka deras alkoholkonsumtion kan ligga till grund för hur insatser ska utformas och prioriteras vid den här typen av händelser.
Om studien
Projektets titel: Effekter av covid 19-pandemin på alkoholkonsumtionen i olika grupper
Huvudsökande: Björn Trolldal, utredare med forskningskompetens på CAN, filosofie doktor i sociologi, anknuten till institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet
Medsökande: Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN, senior forskningsspecialist vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet
Jonas Landberg, studierektor och forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
Thor Norström, professor emeritus i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet
Projekttid: Studien inleddes 2021 och avslutas under 2022