Hit kommer varje år 6000 dryckesprover. På sin väg genom huset passerar de allt från en traditionell Winescan till moderna HPLC-maskiner som på någon minut kan separera kemiska föreningar och berätta vad vätskan innehåller.
Att ha kontroll på det som säljs är ett krav från Livsmedelsverket. Helst ska hela det fasta sortimentet genomlysas varje år. Allt för att se till att det inte finns oönskade ämnen i drycken.
– Visst kan det låta lite underligt att vi testar dryckerna efter farliga ämnen. Alkohol är ju ett sådant och det farligaste i våra produkter. Men det är viktigt att märkningen stämmer med innehållet och att kunderna känner sig trygga med den dryck de köper av oss, säger Christian Eriksson.
Sorbinsyra, metanol och svavel måste hålla sig under gränsvärdena och tillsatser som ägg och mjölkprotein får antingen inte finnas eller bara finnas i begränsad mängd. Står det att ett visst mousserande vin ska vara torrt och ha en alkoholhalt på 12,5 volymprocent ska analyserna visa att det är så.
– Det finns tydliga lagar om hur alkohol ska märkas. En av utmaningarna i jobbet är att hålla sig uppdaterad på vilka lagkrav som gäller våra produkter. Drycker med olika märkningar som till exempel ekologiskt har andra krav på sig.
Tester sker även för att kontrollera att den dryck som offererats är den som levereras. Vid säljstart hämtas prover i butik. Upptäcker man då att smaken inte stämmer görs en särskild analys där den dryck som finns i butik jämförs med det ursprungliga offertprovet.
När det inte är samma dryck, vad har hänt då?
– Det kan finnas många orsaker. Producenten kan ha gjort ett misstag, eller också har något i själva framställningsprocessen gått fel.
Händer det att leverantörer ifrågasätter resultatet?
– Ja, det händer. De kanske själva har gjort en analys som visar andra värden. Vi har alltid en nära dialog med leverantören för att komma tillrätta med de eventuella problem som uppstått.
Vad är den vanligaste frågan du får när du berättar om ditt jobb?
– En del myter lever kvar, som till exempel att vi tillsätter kräkmedel till spriten. Det gör vi inte. Många undrar om vi har personalrabatt, men även där är svaret nej, säger Christian Eriksson och fortsätter:
– Förr gällde många frågor monopolet, man fick stå upp för det, men det har ändrats. Butikerna har blivit så vassa på service att det har vänt. Nu handlar frågorna mer om vin och vad som passar till vilken mat. Många har börjat förstå att utbudet – särskilt utanför storstadsregionerna – skulle bli sämre om monopolet togs bort.
Vad gör ni med drycken efter analysen?
– Det som blir över destrueras och blir till biogas.
Vad är svårast i jobbet?
– Om några kollegor är sjuka eller lediga och man måste köra många analyser samtidigt, eller när maskinerna krånglar. Samtidigt kan det vara då det är som roligast – när alla hugger i lite extra.
Namn: Christian Eriksson
Bakgrund: Kemist på Arla. Började på Systembolaget 2011.
Gör på fritiden: Följer med barnen på dans och innebandy.
Kuriosa: Är bra på att bygga altaner och röka fisk.