År 1996 publicerade amerikanska Institute of Medicine en översikt av substanser som kunde skada det ofödda barnet. Av de psykoaktiva substanser som studerades, bland annat heroin och kokain, ledde alkohol till de mest förödande beteendemässiga och neurologiska skadorna.
Den alkohol som intas i samband med en graviditet når fostret via moderkakan som förser det ofödda barnet med näring och syre. Koncentrationen av alkohol blir densamma i fostrets kropp som i moderns. Eftersom fostrets lever är liten och outvecklad har den svårt att bryta ner alkoholen vilket innebär att fostret påverkas mer och under längre tid än modern.
Risken för skador ökar ju mer kvinnan dricker, men forskningen visar att all alkoholkonsumtion, även mindre mängder, innebär en riskökning. I en stor studie där över 650 000 födslar undersöktes kunde man visa att risken att få ett dödfött barn ökade med 40 procent om kvinnan överhuvudtaget druckit alkohol under graviditeten jämfört med dem som inte druckit alls. För kvinnor som druckit fem eller fler glas per vecka under graviditeten var riskökningen 70 procent. Av alla orsaker till födelsedefekter och utvecklingsavvikelser som kan förebyggas är exponering för alkohol före födseln den vanligast förekommande.
Risker med att dricka innan du vet att du är gravid
Kvinnor som dricker lite eller inte alls kommer sannolikt inte heller att dricka alkohol när de blivit gravida, utan de som dricker även när de blivit medvetna om att de är gravida har ofta haft en stor alkoholkonsumtion redan dessförinnan. Alkoholkonsumtion riskerar också att leda till oavsiktlig alkoholexponering av fostret när kvinnan är gravid men ännu inte vet om det.
Berusningsdrickande kan bidra till att det går längre tid innan graviditeten upptäcks och oplanerade graviditeter – som kan vara ett resultat av berusning – är förknippade med längre tid till bekräftad graviditet. Eventuellt görs även fler aborter på grund av oro för fosterskador till följd av drickandet innan graviditeten blivit känd.
Risker med mäns drickande inför en graviditet
Även männens drickande har betydelse i detta sammanhang, inte minst då sannolikheten för att en kvinna ska konsumera alkohol under graviditeten blir större om hon lever med en partner som också dricker. Det finns också studier som lyfter fram effekterna av mäns drickande på sädescellers volym och kvalitet.
En amerikansk studie fann att provrörsbefruktade kvinnor oftare fick missfall om spermadonatorn intagit så lite som en burk öl veckan före spermadonationen. En australiensisk studie har funnit att en måttlig konsumtion av starksprit hos fadern under året före graviditeten ökar risken för att barnet ska få hjärntumör, medan andra studier talar för att faderns drickande före befruktning ökar risken för olika hjärtproblem.
Ytterligare en aspekt av mäns drickande är att kraftig alkoholkonsumtion i en relation ökar risken för partnervåld, vilket i sin tur påverkar kvinnors och i förlängningen fosters hälsa. En svensk studie på över 11 000 par i Västerbotten visade att kvinnor vars manliga partner rapporterade riskbruk eller missbruk av alkohol i sitt hälsoformulär löpte närmare nio gånger större risk att utsättas för våld av sin partner under graviditeten jämfört med de kvinnor vars män rapporterade en mindre alkoholkonsumtion.
Alkohol i samband med amning
Amning förespråkas globalt som det mest lämpliga för barns välmående och utveckling. Emellertid börjar en stor andel av nyblivna mammor dricka igen kort efter förlossningen, om än i små mängder och sällan, vilket utsätter barnet för risker. Redan vid lågt intag av alkohol når alkoholhalten i bröstmjölken samma nivå som i mammans blod inom en timme eller snabbare.
Vid mer omfattande drickande kan alkoholhalten i mjölken bli högre än i mammans blod. Det ska dock poängteras att alkoholhalten i barnets blod inte påverkas nämnvärt och att hälsoriskerna är försumbara förutom i de mest extrema fallen.
Samtliga effekter av låg alkoholkonsumtion under amningsperioden är inte klarlagda, men man vet att även låg exponering kan störa barnets sömn och minska mjölkproduktionen hos mamman. Vidare störs hormonerna som styr mjölkproduktionen så att det dröjer längre innan mjölken utsöndras.
Även mängden mjölk minskar och den kan få annorlunda lukt. Oavsett olika studiers slutsatser om effekter av att dricka alkohol under amningsperioden står det klart att alkoholen inte har några positiva effekter.
FAS och FASD – fosterskador orsakade av alkohol
Många anledningar till utvecklingsstörningar hos barn är svåra eller omöjliga att förebygga. Men när det gäller orsakerna som de facto går att styra över är fosters exponering för alkohol den lättaste. Utvecklingsstörningar på grund av alkoholexponering beräknas globalt beröra mellan en och fem procent av alla nyfödda per år. Paraplybegreppet för denna typ av påverkan på fostret är fetala alkoholspektrumstörningar, FASD (Fetal alcohol spectrum disorders).
Den mest karaktäristiska och kända konsekvensen av fosterskada på grund av alkohol är FAS, fetalt alkoholsyndrom, som kan leda till utvecklingsstörning, förändrat utseende samt påverkan på det centrala nervsystemet. FASD omfattar mindre typiska symtom som till exempel inlärningssvårigheter och ADHD. Det är företrädesvis hjärnan som är utsatt, men alkohol under fosterstadiet kan även påverka kroppens organ på andra sätt; till exempel leder hög alkoholkonsumtion och berusningsdrickande under graviditeten till en ökad risk för medfött hjärtfel hos barnet. Evidensen för påverkan av små mängder alkohol under graviditeten är inte entydig, men det finns heller ingen uppenbar nivå av drickande som är säker under graviditeten utan allt tyder på att ingen alkohol alls under graviditeten är att föredra.
FASD är cirka tio gånger så vanligt som FAS och det uppskattas att 1,5 procent av alla människor i världen och knappt fyra procent i Europa kan ha FASD-relaterade problem. Hur många i Sverige som är drabbade är mer oklart. För FAS ligger uppskattningarna mellan 0,1 och 0,3 procent av alla födslar årligen och för FASD mellan en och tre procent.
I Sverige uppskattades den totala samhällskostnaden för FAS år 2014 till 14,4 miljarder kronor, beräknat på att 0,2 procent av alla barn i Sverige föds med fosterskador av denna typ. Merparten av kostnaderna kommer från stödinsatser från samhället, men stora mörkertal (troligt underrapporterad alkoholkonsumtion och svårigheter att ställa diagnos) innebär att de verkliga kostnaderna sannolikt är betydligt större.