– Exempelvis kan alkohol påverka blodkärlen och på sikt leda till stroke. Den processen kan börja redan hos unga som dricker mycket alkohol, säger forskaren Mia von Euler.
Att inte dricka alkohol minskar riskerna för att drabbas av akuta hjärnskador när blodtillförseln minskar eller avbryts till en viss del av hjärnan, så kallad stroke. En sammanställning av flera studier visar att ett så kallat standardglas per dag, motsvarande ett glas vin eller en burk folköl, ökade risken för den vanligaste typen av stroke, blodpropp i hjärnan, med 13 procent. Risken för blödning i hjärnan ökade med 17 procent och med 9 procent för hjärnblödning mellan skallen och hjärnbenet.
– Även om studier visar motstridiga resultat när det gäller faran av mer måttligt alkoholintag och stroke är det tydligt att högt alkoholintag ökar risken för stroke, säger Mia von Euler som är professor i medicinsk vetenskap vid Sophiahemmet Högskola. Hon har forskat om stroke i över tjugo år och behandlat drabbade patienter parallellt med sin forskning.
– Alkohol leder bland annat till högt blodtryck som är en av de viktigaste orsakerna till stroke. Vi vet att sömnstörningar också kan öka risken för stroke och eftersom alkoholintag på olika sätt försämrar sömn är alkohol också en indirekt risk.
Det finns flera exempel från studier på hur alkohol ökar risken för akuta hjärnskador. Processer i kroppen som kan leda till stroke kan påbörjas tidigt i livet och senare leda till sjukdom.
– När man dricker alkohol får man en påverkan på insidan av blodkärlet som leder till åderförkalkning och kärlstelhet. När det drabbar hjärnans blodkärl kan det leda till stroke.
Risken för att drabbas av stroke kan variera med hur mycket alkohol man dricker, hur ofta och i vilka mängder per gång, enligt studier.
– Är dosen en viss nivå så drar blodkärlen ihop sig och då stiger blodtrycket. Att det blir trängre i blodkärlen gör att risken för proppar ökar.
– Sen finns det också en ökad risk för att få hjärtarytmier, att hjärtat inte slår jämnt som det ska, när du dricker mycket alkohol. När du får hjärtarytmier så ökar risken att du får proppar i hjärnan. Orsaken till att hjärtarytmier kan leda till blodproppar beror på blodets annars livsviktiga förmåga att täppa igen blödningar, säger Mia von Euler.
– Det är en avgörande funktion hos blodplättarna för att stoppa blödningar så att vi inte blöder ihjäl om vi skulle skära oss eller skada kärlet, men när vi har förmaksflimmer, som är en slags hjärtarytmi, kan blodplättar samlas där de inte ska samlas och riskerar då att bilda en propp.
Den som inte dricker alkohol ökar även chansen att återhämta sig efter en stroke.
– Allt som gör att din hälsa försämras, som att du dricker mycket alkohol, leder till att kroppens kvarvarande funktioner efter en skada måste kompensera för det som förlorats. Du kanske är svag i armen och benet efter en stroke, men har tränat upp det så det normalt inte märks. När du dricker alkohol så tappar du lite av den kontrollen och då kan det bli mer besvär även av en liten skada. Risken att falla och skada dig ökar och så vidare, säger Mia von Euler.
Vetenskapligt belagda fakta visar alltså på direkta och indirekta samband mellan alkohol och ökad risk för stroke. Samtidigt pågår forskning för att reda ut otydliga kopplingar och Mia von Euler ser flera frågor som behöver tydligare svar.
– Vi vet att psykosocial ohälsa ökar risken för stroke, men det är ett exempel på när det är komplicerat att dra slutsatser. Fler studier krävs – exempelvis vet vi inte om de drabbade dricker för att hantera sina problem eller om det är drickandet som leder till den psykiska ohälsan.
Många undersökningar är baserade på de undersöktas självuppskattade konsumtion av alkohol vilken generellt är lägre än den verkliga.
– Det kan bero på flera saker. Man kanske inte vill berätta eller ens för sig själv erkänna hur mycket man dricker. Det är inte heller så enkelt att uppskatta sitt drickande: ett glas champagne kanske inte verkar vara så mycket, men det ryms ungefär lika mycket i ett smalt och högt champagneglas som i ett vanligt: mer än en deciliter.
Oavsett vilka ytterligare svar som forskningen kan ge om sambandet mellan alkohol och hjärnan konstaterar Mia von Euler att vetenskapen redan ger tydlig vägledning för hur man kan minska riskerna.
– Den som dricker alkohol och vill minska riskerna för stroke kan göra det – genom att dricka mindre eller inte alls!
Samtidigt visar en färsk omfattande undersökning, [?URL till Verian-undersökning?] om kunskap och attityd till alkohol, att nära hälften av de tillfrågade inte kände till eller var tveksamma om alkohol som riskfaktor för stroke. Men både antalet och andelen som drabbas av stroke har minskat i Sverige de senaste åren och Mia von Euler är hoppfull att minskningen ska fortsätta:
– Vi vet historiskt att det går att minska hälsoriskerna med ett mer hälsosamt beteende – att ändra på våra kostvanor. När kylskåpen kom och man började äta mindre salt mat minskade också hjärt- och kärlsjukdomarna kraftigt. På samma sätt kan vi fortsätta minska skadorna genom att alkoholkonsumtionen minskas.
Så stor är risken
Forskning visar blandade resultat kring måttlig alkoholkonsumtion och stroke. Samtidigt pekar allt fler större sammanställningar av studier på att motsvarande ett standardglas per dag (ett glas vin eller en burk folköl) – är kopplad till ökad risk för flera typer av stroke:
- Blodpropp i hjärnan: ökad risk med 13 %
- Blödning i hjärnan: ökad risk med 17 %
- Hjärnblödning mellan skallen och hjärnhinnorna: ökad risk med 9 %
Det finns inga belägg för att börja dricka alkohol för att uppnå hälsofördelar. Även om vissa studier antyder en möjlig skyddande effekt vid mycket låg konsumtion, gäller det inte för flera andra sjukdomar. Därför rekommenderas inte alkohol som ett sätt att förbättra hälsan.