Sverige har, i likhet med flera andra nordiska länder, ett alkoholmonopol. Systembolaget är ett detaljhandelsmonopol. Systembolagets uppdrag från svenska staten är att med ensamrätt sälja alkohol med ansvar och ge god service samt informera om alkoholens skadeverkningar.
Många svenskar vill njuta av vin eller öl eller ta en drink, men eftersom konsumtionen har en baksida så säljs alkohol med restriktioner. Anledningen är att skydda folkhälsan, det vill säga att minska risken för sjukdomar, beroende och skador som alkohol kan orsaka direkt eller indirekt.
Alkohol är inte en vara som andra, och därför har politiken beslutat att den ska säljas med begränsad tillgänglighet. Systembolaget är en del av den svenska alkoholpolitiken.
Varför har Sverige ett alkoholmonopol?
Sveriges alkoholmonopol har mer än 100-åriga rötter. Under 1800-talet var alkoholkonsumtionen i Sverige hög, många brände sin egen sprit vilket skapade stora sociala problem med fattigdom, våld, trasiga familjer och sjukdomar.
Vid mitten av 1800-talet började samhället att agera för att minska människors alkoholkonsumtion genom att låta icke-vinstdrivande aktörer sälja alkohol. Vinsten investerades i samhällets bärande funktioner som hälsovård och utbildning.
Under den här tiden etablerades det så kallade Göteborgssystemet i Göteborg, som är en föregångare till Systembolaget. I Göteborg infördes regler som innebar att man inte fick servera endast alkohol, utan var tvungen att också erbjuda mat i samband med servering. Det blev också förbjudet att sälja till berusade personer.
Under början av 1900-talet växte nykterhetsrörelsen i Sverige, och drev tillsammans med politiska krafter idén om en striktare reglering av alkoholförsäljning på nationell nivå. Till detta bidrog forskare och läkare, som lyfte fram alkoholens negativa effekter på människors hälsa. Exempelvis började man betrakta alkoholberoende som en sjukdom. Även ute i världen blåste mer restriktiva tongångar, där länder som USA och Norge införde restriktioner och förbud.
1917 införde Sveriges riksdag en reglering av alkoholförsäljning som gällde över hela landet, det så kallade Bratt-systemet, efter läkaren och nykterhetsförespråkaren Ivan Bratt. Alkohol ransonerades genom att varje vuxen individ fick en motbok där inköpen noterades. Människor som ansågs ha ett missbruk kunde nekas att handla alkohol. Butikerna var lokala, och reglerna för ransonering kunde variera mellan olika delar av landet.
Men redan under 1930-talet började Bratt-systemet möta kritik, eftersom det upplevdes som ojämlikt och kränkande. Ur den här första regleringen växte dagens system för alkoholförsäljning fram.
1955 grundades Systembolaget, då alla lokala butiker slogs samman till en huvudman. Motboken togs bort och man slutade föra register över människors alkoholköp.
Alkoholmonopolet och EU
Inför Sveriges inträde i EU 1995 ändrades spelreglerna för alkoholmonopolet igen. Frågan var hur alkoholmonopolet skulle relatera till de mer liberala reglerna på den gemensamma marknaden inom EU.
Resultatet blev efter förhandlingar att Systembolaget släppte importmonopolet, men behöll detaljhandelsmonopolet. Det vill säga: I Sverige hade Systembolaget fortsatt ensamrätt att i detaljhandeln sälja alkohol till privatpersoner, men eftersom importförbudet slopades fick både privatpersoner och restauranger importera vin, öl och sprit från aktörer på den fria marknaden i Europa.
Systembolaget fick också striktare krav på sig att behandla alla leverantörer lika och redogöra för hur man köper in artiklar till sitt sortiment. Möjligheten för leverantörer att överklaga vissa beslut kopplade till deras varor infördes också.
Alkoholmonopolet idag
Dagens alkoholmonopol handlar om att balansera frihet med ansvar. Människor ska ha friheten att dricka alkohol, men samtidigt har staten ett ansvar att skapa ett hållbart samhälle för alla, både på individ- och samhällsnivå. Syftet med alkoholmonopolet är att sälja alkohol på ett ansvarsfullt sätt, och minimera alkoholens skadeverkningar.