Utredningens bedömning är tydlig: om alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet skulle avskaffas, skulle både alkoholkonsumtionen och de alkoholrelaterade skadorna i samhället öka betydligt.
Vad har utredningen haft i uppdrag att göra?
- Ta fram förslag på hur ett hälsoekonomiskt ramverk kan stärka uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken
- Utvärdera alkoholpolitikens centrala styrmedel, med särskilt fokus på alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet
Analyserna har gjorts ur både ett folkhälsopolitiskt och ett samhällsekonomiskt perspektiv. De har granskats både var för sig och som delar av en samlad alkoholpolitik.
Styrmedel med tydlig effekt och brett stöd
Utredningen visar att:
- alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet effektivt begränsar alkoholkonsumtionen
- lägre konsumtion leder till färre alkoholrelaterade skador och lägre samhällskostnader
- båda styrmedlen har ett starkt stöd bland den svenska befolkningen
Sverige har enligt utredningen en lång tradition av en alkoholpolitik som bidragit till lägre alkoholkonsumtion, färre personer med riskbruk och lägre alkoholrelaterad dödlighet jämfört med EU-genomsnittet.
Tydliga folkhälsovinster – inte minst för barn och unga
Ett av de områden där utredningen är mest tydlig är skyddet av barn och unga. Systembolagets strikta ålderskontroll, försäljningsrutiner och begränsade tillgänglighet lyfts fram som ett bidrag till att unga i Sverige:
- dricker mindre än tidigare
- debuterar senare
- i mindre utsträckning utvecklar riskkonsumtion
Vad händer om alkoholen blir mer tillgänglig?
Utredningen har också analyserat konsekvenserna av att tillåta alkoholförsäljning i dagligvaruhandeln:
- Om alkoholdrycker upp till 8 volymprocent säljs i dagligvaruhandeln bedöms alkoholkonsumtionen öka med cirka 6 procent. De totala årliga samhällskostnaderna beräknas då öka med omkring 1,7–2,8 procent.
- Om all alkoholförsäljning tillåts i dagligvaruhandeln bedöms konsumtionen öka med cirka 16 procent. De totala årliga samhällskostnaderna uppskattas då öka med cirka 3,7–7,5 procent.
En ökad alkoholkonsumtion förväntas också leda till fler alkoholrelaterade skador och ökad dödlighet.
Kostnadseffektiva lösningar för samhället
Utredningen bedömer att både alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet sannolikt är kostnadseffektiva åtgärder. Alternativa system, som till exempel licenssystem för alkoholförsäljning, skulle innebära högre kostnader för tillsyn och kontroll – utan att ge samma positiva effekt på folkhälsan.